Och sasom framgar av foregaende sak handlar det ick enbart om att fa ungar

utan vanligtvis forsavitt hovdjur lystnad och vallus. E beteende som massa fordom trott varit forbehallet manniskan. Till exempe idkar vi, mot skiljaktighet a manga andra djur, sexuellt sallskap mirake bota menstruationscykeln, trots det ej befinner sig forenligt med reproduktio. Men det befinner sig de preferenser som fors fortsattningsvi fran generation till slaktled sasom anvands for att beskriva dom partnerval saso gors – bade hos personer och hos kreatur.

Hos persone ager somliga egenskaper evigt uppfattats sasom lockande. Stundtals kan dessa forklaras ino stringent biologiska termer. Man som till exempel foredrog aldre kvinn som passerat sin fruktsamma tid, fick ingen bar sasom kunde kanka en dyli foredr framat. Det kan finnas till en klarlaggande mot att tona uppskattas hos kvinn ino de majoritete kulturer. Bade kvinnor och karlar valjer medspelare pa fundament it olika synliga kriterier, samt runtom dessa fragor age det gjorts nagon storlek ganska serios psykologisk forskning.

Symmetri befinner si korrekt

Saken dar biologiska forklaringen befinner sig att bristande symmetri avspeglar att individen varit utsatt pro miljomassig heta Georgian kvinnor eller utvecklingsmassig stress. Nago symmetrisk manniska signalerar ino stallet att hon klarat utav sadan stress inte med att det skett nagon synbar inflytande. Nagot saso inom sin fard skulle vet insinuera enastaende kvalitet kungen generna. Hos kreatu hander sjalvklart inga partnerval avsiktligt for att ordna fram bra gener. Skad om det ar dessa individers barn saso overlever finns preferensen for symmetri innestaende hos individer inom forestaende generationer.

Att symmetri uppfattas som attraktivt galler ick enbart kroppen utan aven sarskilt ansiktet. Narvarande inneha aldre studier visat att manskliga ansikten sasom befinner si symmetriska generellt uppfattas sasom attraktivare an osymmetriska ansikten. Och hurdan vi ser ut i ansiktet befinner si centralt spann partnerval.

– Det ager sagts att kroppen kan finnas till hurda attraherande saso helst, skada det befinner sig ansiktet sasom avgor om ett indivi uppfattas som sexig eller icke, sager Anthony Little, doktorand samman University of St Andrews inom Skottland.

Han ager publicerat atskillig plug ifall dragning, oftast baserade villig hurdan just ansikten uppfattas. Till exempel inneha han visat att nago persons kognition forsavit saken da egna attraktionskraften paverkar va herre uppfattar som attraktivt. Kvinn fick klassa sin attraktivitet pa ett 7-gradig skala. Det visade sig inom kort att de som ansag sig finnas till snygga, reagerade mer br villi symmetriska mansansikten. Kvinn sasom rankat sitt eget yttre lagre gallande skalan varje inte jamstalld minutiost.

– sjalv antaga att det utspelar ifall ett slags avvagande mellan vad man vill hava sam vad hane anta kar kan ringa, ehuru det sker gallande ett omedvetet jamna, uppg Anthony Little.

Maskulin hane duger ej forgott

Ino ett uppmarksammad undersoknin undersokte Anthony Little sam hans kolleger vilka typer it manligt yttr som kvinn foredrar. Sammanlagt 158 kvinn mellan 16 samt 39 ar gamla agerade saso forsokspersoner. De fick bedoma bilder utav ansikten saso visades gallande nago monito ino fem serier (image 2).

Mer finlemmade och feminina ansikten lockade mest nar kvinnorna valde den man sasom do skulle onskan li tillsamman. Skad nar de valde engangspartner foredrog kvinnorna en mer maskulint yttre, tillsamman kraftigare kakben sam haka.

Fordom inneha man kunnat presentera att det manliga konshormonet testosteron trycker ne immunforsvaret. Darfor kan testosteronhalter saso befinner si sa hoga att do klargjort avspeglas i utseendet uttolk pa bekrafta sam finemang halsa – gubbe inneha ”rad” med e dyster immunforsvar. Det bor vara attraktivt pro nago kvinna saso soker nago finfin hanne att reproducera med.

– skada ett hogre testosteronhalt kopplas samt mot e mer aggressivt sam dominant uppforande. Nago hane tillsamman e mer feminint yttr signalerar att han formodligen kommer att existera snallare sam medverka mer inom omhandertagandet utav avkomman, uppge Anthony Little.

Geef een antwoord

Het e-mailadres wordt niet gepubliceerd.